Dronten dog ut för över 350 år sedan efter att människan gjort entré på Mauritius och vänt upp och ner på öns ekosystem. Nu hoppas amerikanska forskare kunna ge den märkliga fågeln en andra chans. Med hjälp av artificiell intelligens har de identifierat omkring 2 300 genetiska förändringar som kan vara avgörande för att återskapa den utdöda arten.
Det amerikanska bioteknikföretaget Colossal Biosciences har sedan flera år tillbaka arbetat med att återuppliva utdöda djurarter. Bland företagets mest uppmärksammade projekt finns den ullhåriga mammuten, pungvargen och dronten – den stora, flygoförmögna fågeln som levde på ön Mauritius i Indiska oceanen.
AI har hittat 2 300 genetiska ledtrådar
Det nya AI-systemet heter GenoMorph och har utvecklats för att analysera genetiska egenskaper hos utdöda djur. Problemet med dronten är att forskarna har väldigt lite genetiskt material att arbeta med. Till skillnad från exempelvis mammuten, vars kvarlevor har bevarats i den sibiriska permafrosten, levde dronten i ett tropiskt klimat där DNA bryts ned betydligt snabbare. Den sista säkert dokumenterade observationen gjordes redan år 1662, så nedbrytningen har haft en bra stund på sig att eliminera de biologiska spåren från pippin. För att komma runt problemet har forskarna låtit AI-systemet analysera genetisk information och skallarnas utformning hos över 70 nu levande fågelarter. Genom att jämföra hur fåglarnas näbbar och skallar utvecklas har AI:n identifierat omkring 2 300 möjliga genetiska förändringar som kan förklara drontens karakteristiska utseende. Forskarna har dessutom lyckats rekonstruera omkring 95 procent av drontens arvsmassa.
Ska förvandla en duva till en dront
Colossal planerar inte att klona en dront. I stället vill forskarna använda nikobarduvan, som är drontens närmaste nu levande släkting. Nikobarduvan lever på öar i Sydostasien och ser vid första anblicken inte särskilt mycket ut som sin utdöda släkting. Den är betydligt mindre, har skimrande gröna och kopparfärgade fjädrar och kan dessutom flyga. Genom genredigering vill forskarna förändra duvans arvsmassa så att framtida generationer utvecklar drontens karakteristiska egenskaper. För att påskynda arbetet har Colossal också utvecklat en metod där genredigeringsverktyg förs in direkt i fågelembryon med hjälp av små fettpartiklar. Det gör det möjligt att undersöka effekterna av vissa genetiska förändringar utan att behöva vänta på att flera generationer fåglar ska växa upp. Företaget har dessutom byggt upp en egen avelskoloni med 36 nikobarduvor i Texas.
Kan dronten verkligen återuppstå?
Att identifiera genetiska förändringar är en sak. Att faktiskt skapa en levande fågel med drontens egenskaper är betydligt svårare. Det finns heller ingen garanti för att resultatet blir en genetiskt identisk kopia av den ursprungliga dronten. Snarare handlar det om att skapa en fågel som genom genredigering får många av den utdöda artens kännetecken. Colossal har ännu inte presenterat någon tidsplan för när den första fågeln skulle kunna kläckas, men om de lyckas lär vi få se dronter i diverse matlagningsprogram framöver.